Sommar längs stränderna

Längs Hangös stränder utställningen fick i mitten av maj en fortsättning med fotografier tagna under sommaren. Stämningen är fortsättningsvis rätt stillsam. Vemodet har infunnit sig då jag strövat längs med stränderna under de senaste två åren för att samla material till bildserien. Tanken att Hangö var på andra sidan gränsen bara för några generationer sedan har varit ständig närvarande. Och hur tacksam jag är för att ännu ha möjlighet att fortsätta ströva längs Hangös stränder.

   Utställningen är en eloge till klipporna och havet. Och tallarna. Det som för många av oss är det finaste i Hangö. Orsaken till att vi alltid återkommer. Varför vi längtar tillbaka hit när vi inte är här. Eller det inte är möjligt att vara här, av en eller annan orsak.

   Karin Collins har i sina böcker så fint beskrivit dessa känslor. Jag är så glad för att Disa, Aino och Hjalmar fick  vara med på utställningen och berätta om tiden under vinter- och fortsättningskriget i genom texterna nedan. Karin Collins böcker är publicerade av Söderström & Schildt. Du hittar mera om Karin på S&S författarsida: https://litteratur.sets.fi/forfattare/karin-collins/.

 

Hon blundar en stund, låter Dordis glada ansikte skimra framför sig, känner Bergströms hand i sin, hör Knorres skratt eka över stranden.

   ”Det här ÄR vårt ställe”, säger hon. ”De kanske tror att de kan ta det ifrån oss, men det blir aldrig deras.”

   Hon låter den meningen sjunka in en stund, finner tröst i den, upprepar den.

   ”Aldrig på riktigt”, mumlar hon, med ögonen på stranden. ”Aldrig.”

Ur ”Snart har sommarn blommat ut"